Heurestik: verktyg för resonemang.

Exempel med Ockhams rakkniv och Dennetts säkerligen-alarm plus lite kort om fallasier.

Heurestik är strategier eller metoder för att lösa problem eller fatta beslut som används för att effektivt nå en lösning när tiden eller informationen är begränsad. Heurestik fungerar som en regel eller "genväg" för att förenkla komplexa problem till mer hanterbara delar och underlättar beslutsfattande genom att snabbt ge en rimlig lösning utan att kräva en fullständig analys av alla tillgängliga alternativ. Är man som däremot som jag, som inte besitter någon roll där beslutsfattande är någon större del kan heuristiska metoder ge en fingervisning om hur man kan tänka på olika saker.

En sådan princip, kanske den mest kända, är Ockhams rakkniv, som är uppkallad efter den medeltida filosofen William av Ockham. Enligt denna princip bör man, när man står inför flera möjliga förklaringar till ett fenomen, välja den enklaste förklaringen som fortfarande förklarar alla observationer på ett tillfredsställande sätt. Ockhams rakkniv används för att sålla bort onödiga komplikationer och spekulativa antaganden.

Ett annat heuristiskt verktyg är Dan Dennetts "säkerligen-alarm". Dennett använde begreppet för att illustrera hur vi kan vara benägna att dra förhastade slutsatser baserat på begränsad information. "Säkerligen-alarmet" beskriver hur människor har en tendens att snabbt dra slutsatser om vad som är sant eller falskt, även när det egentligen inte finns tillräckligt med bevis för att göra en säker bedömning. Här menar Dennett att ett alarm ska börja ringa i huvudet på lyssnaren varje gång man hör ordet ”säkerligen” eller något liknande.

Exempelvis:

”Det här äktenskapet är säkerligen arrangerat eftersom brudgummen härstammar från ett område där sådan kultur finns.”

”Björnar har säkerligen ingen blindtarm eftersom de är så evolutionärt skilda från människan”.

 

Jag har ingen aning ifall björnar har blindtarm eller inte. Jag bara ryckte fram en orsak ur en säck för att få en förklaring till varför de inte har en blindtarm. Det är enkelt att visa hur ordet säkerligen har en inbyggd osäkerhet och riskerar att ge upphov till feltolkningar och felaktiga slutsatser.

Genom att vara medveten om Ockhams rakkniv kan vi sträva efter enklare och mer eleganta förklaringar till fenomen, vilket kan leda till ökad insikt och förståelse. Å andra sidan kan medvetenheten om "säkerligen-alarmet" hjälpa oss att vara försiktiga med våra bedömningar och att inte dra för snabba slutsatser baserat på begränsad eller opålitlig information.

När man läser eller diskuterar ska man också vara uppmärksam på att både egna och andras resonemang fungerar. Ett sätt att göra det är att bekanta sig med felresonemang, fallasier, varav vissa är så vanligt förekommande att de fått namn. Många saker kan göra ett resonemang till en fallasi, exempelvis kan de innehålla logiska slutsatser som inte håller, fokusera på fel saker med mera.

Vi tar några exempel på det också, låt säga tre:

Ett av de mest kända är cirkelresonemang, där argumentet bygger på att antaganden eller slutsatser återanvänds som premisser för att stödja sig själva, vilket inte leder till någon verklig förklaring.

"Jag har rätt eftersom jag säger sanningen, och det jag säger är sanningen eftersom jag har rätt" är ett ganska enkelt cirkelresonemang.

Ett annat är ad hominem, det vill säga personangrepp - inte helt okänt på Twitter eller andra forum. Det är ett felresonemang eftersom argumentet riktar sig mot personen som framför argumentet istället för att riktas mot själva argumentet. Detta kan avleda diskussionen från ämnet och fokusera på personliga attacker istället för att argumentera i sak.

Vi tar ett tredje och sista för dagen: Tu quoque -du också. Denna är inte heller ovanlig på våra diskussionsforum,

Det är ett felresonemang, kanske lite besläktat med ad hominem. Istället för personangrepp avfärdar man någons argument baserat på att personen själv inte lever upp till det de predikar. Att någon inte lever som de lär betyder inte automatiskt att deras argument är ogiltigt.

Invasiv myra ruskar om ekosystem i Östafrika

 (Detta är en sammanfattning av artiklar på nätet eftersom jag inte har tillgång till originalartikeln)

I Kenya har forskare i naturreservatet Ol Pejeta upptäckt hur myror har varit avgörande för vilka byten lejon tar. Upptäckten är en del av ett 30 år långt övervakningsprogram av naturreservatet med forskare och anställda i Ol Pejeta tillsammans med flera universitet i USA.

Myrorna har påverkat lejonen genom en rad interaktioner mellan olika arter i ekosystemet. Lejonen i Ol Pejeta har haft sebror som stapelföda. Lejonen har jagat sebrorna i skuggan av akacieträd men nu är träden hotade. Hotet mot träden kommer från elefanter.

Kedjan från myror till lejonens bytesdjur blev synligt när myrorna minskat i antal på grund av ett en annan art av myror etablerat sig i ekosystemet.

Det grundläggande samspelet sker i ett samarbete mellan akacieträd och myror. Akacieträden har långa törnen på grenarna där de inhemska myrorna har sina bon. Myrorna förvarar sina bon och det leder till att akacieträden skyddas av myrorna mot exempelvis elefanter som annars skulle äta av träden. Men myrorna minskar nu i antal. Det beror på att en annan myrart etablerat sig i ekosystemet, en invasiv art som kommit dit med hjälp av människan. Den invasiva arten av myror äter myror av den inhemska arten.  Där startar en kedjereaktion genom Ol Pejetas ekosystem.

När den inhemska myran minskar i antal leder det till att Akacieträden inte längre har samma skydd för sina blad. Träden blir sårbara för växtätare. Det utnyttjar elefanter som tuggar i sig av träden. När bladen på trädet är borta så förvinner skyddet för de lejon som smyger sig på sebror. Det har lett till betydande färre lyckade sebrajakter för lejonen. Lejonen tycks ändå klara sig bra - de har bytt till att jaga mer buffel och verkar ha en stabil population.

Hur det påverkar buffelpopulationen nämns inte. Däremot är akacieträden hotade på flera platser. För att skydda akacieträden har de stängslats in på drabbade områden för att undvika att de förstörs av elefanter.  

Originalartikeln finns i Science : Disruption of an ant-plant mutualism shapes interactions between lions and their primary prey | Science